Märk! Översättningen gjordes med hjälp av ChatGPT.
Rasism är en av de allvarligaste samhällsproblemen som påverkar invandrarungdomars sysselsättning i Finland. Det är viktigt för UN Youth of Finland (UNYF), som representerar ungas röster, att belysa perspektivet på rasism och dess effekter på invandrarungdomars sysselsättning. I detta uttalande undersöker vi djupt rasismen på arbets- och studieplatser och föreslår rekommendationer och åtgärder för att utrota den.
Rasism manifesterar sig på olika sätt på arbets- och studieplatser. Invandrarungdomar möter ofta fördomar och diskriminering, vilket hindrar deras anställning. Till exempel kan kunskaper i finska vara avgörande för att få jobb, och många invandrarungdomar känner att det förväntas att de ska ha finskkunskaper på modersmålsnivå. Detta påpekades av Quivine Ndomo, som erhöll en doktorsexamen, i en artikel i Helsingin Sanomat. Finlands arbetsmiljö blir dock alltmer mångspråkig och mångkulturell. I många företag har engelska blivit ett centralt arbetsspråk vid sidan av finska eller svenska: till exempel använde 71% av företagen engelska dagligen eller veckovis i sitt arbete enligt en studie från statsministerns kansli.
Dessutom möter invandrarungdomar ofta fördomar och diskriminering i jobbansökningssituationer, där faktorer som deras namn eller utseende kan påverka anställningsbeslut. Detta har gått så långt att även Arbets- och näringsbyrån kan råda utlänningar att inte inkludera en bild i sitt CV. Även om utbildningsmöjligheter erbjuds invandrare förblir deras sysselsättning i Finland ofta lägre. Under 2021 var endast cirka 60% av utlänningarna som avslutade en yrkeshögskoleexamen sysselsatta i Finland under året, medan nästan 90% av finländarna var sysselsatta. På samma sätt var endast hälften av utlänningarna som avslutade en doktorsexamen sysselsatta, medan nästan 90% av finländarna var sysselsatta. Istället för jobb inom deras eget område måste de ofta nöja sig med atypiskt och tillfälligt arbete, vilket inte inkluderar den säkerhet eller de förmåner som är förknippade med ordinarie anställning.
Det är viktigt att identifiera och adressera rasistiska attityder och handlingar på arbets- och studieplatser. UNYF betonar ungdomars roll i denna process. Unga människor bör vara medvetna om sina egna fördomar och sträva efter att motverka dem och ingripa i ras
istiska situationer, även om det kräver mod och uppoffringar från deras bekvämlighet. Som framtida arbetsgivare och ledare är unga människor avgörande för att utrota rasismen i vårt samhälle.
Dessutom är det viktigt att lyssna på och ge utrymme för invandrarungdomar att uttrycka sina erfarenheter och åsikter öppet och säkert. UNYF uppmanar alla aktörer inom arbets- och studielivet att vara vaksamma och aktivt motverka rasism och diskriminering samt skapa miljöer där alla har möjlighet att lyckas och blomstra utan rädsla för diskriminering och fördomar.
Sammanfattningsvis betonar UNYF att samhället måste arbeta nära tillsammans och åta sig konkreta åtgärder mot rasism för att främja invandrarungdomars sysselsättning. Detta kräver omfattande samarbete mellan olika aktörer, reform av utbildningssystemet, medvetenhetssatsningar och antidiskrimineringslagstiftning. Det räcker inte med att beslutsfattare sätter upp mål och regler; universitet och arbetsgivare måste också delta i detta kollektiva arbete. UNYF åtar sig att främja detta arbete och hoppas att alla invandrarungdomar kan njuta av lika möjligheter i framtiden, oavsett deras bakgrund eller ursprung.
Tillsammans kan vi skapa ett samhälle där varje ung människa känner sig uppskattad och välkommen.
Lumi Reichenbach
Vice Ordförande
Adel Rizvi
Kassör
Källor:
Tutkijan väite: Maahanmuuttajista tehdään Suomeen uutta alaluokkaa – Talous | HS.fi
Asiantuntija maahanmuuttajien työttömyydestä: ”Koulutamme ilmaiseksi muualle” – Talous | HS.fi
Afrikkalaistaustainen maisteri haki satoja työpaikkoja tuloksetta – te-toimisto kehotti jättämään valokuvan pois – Kotimaa | HS.fi
Märk! Översättningen gjordes med hjälp av ChatGPT.
”Från att uthärda stereotyper till att möta systemiska hinder över olika livsområden, rasismens hårda verklighet dominerar vardagliga interaktioner.”
Bloggens huvudsakliga syfte är att avslöja de komplexa lagren av rasism i Finland, belysa dess olika former och föreslå effektiva interventionsstrategier. Rasism, en djupt rotad samhällssjukdom, manifesterar sig på olika sätt, från tydliga handlingar av diskriminering till subtila men lika farliga mikroaggressioner som eroderar individens värdighet. Dessa former inkluderar verbalt övergrepp, systemisk förtryck, kulturell appropriering och mer, som tillsammans väver ett nät av ojämlikhet som marginaliserar specifika grupper inom samhället.
Nyligen studier, såsom den omfattande 13-medlemsstatsanalysen av EU:s byrå för grundläggande rättigheter, placerar Finland som ett av de mest rasistiska länderna i Europeiska unionen. Chockerande nog rapporterade 43 % av personer med afrikansk bakgrund i Finland att de upplevde rasistisk trakasserier det senaste året, en siffra högre än i något av de andra 12 undersökta länderna. Denna siffra steg till uppseendeväckande 52 % när respondenterna tillfrågades om rasistisk trakasserier under de senaste fem åren. Studien understryker förekomsten av rasdiskriminering, särskilt riktad mot unga kvinnor, högutbildade individer och de som bär religiösa kläder.
Utgående från mina personliga erfarenheter har livet som en person av färg i Finland varit fyllt av utmaningar. Från att uthärda stereotyper till att möta systemiska hinder över olika livsområden, rasismens hårda verklighet dominerar vardagliga interaktioner. Dessa personliga möten understryker brådskan i att adressera rasismen direkt och att montera ned strukturerna som upprätthåller den.
Utbildning framstår som ett kraftfullt verktyg i kampen mot rasism, vilket fungerar som en katalysator för medvetenhet, förståelse och förändring. Genom att utrusta individer med kunskap för att känna igen och utmana sina egna fördomar banar utbildningsinterventioner vägen för meningsfull dialog och kollektiv handling. Forskning, exemplifierad i dokument såsom ”Examining a community intervention to help White people understand race and racism and engage in anti-racist behaviours,” lyfter fram effektiviteten av sådana interventioner för att främja empati, minska fördomar och främja social sammanhållning.
Men att bekämpa rasism kräver mer än bara individuell medvetenhet; det kräver samordnade insatser på samhällsnivå. Gemenskapsbaserade initiativ, inklusive dialoggrupper och workshops, erbjuder ovärderliga plattformar för individer att komma samman, dela erfarenheter och skapa lösningar. Dessa gräsrotsrörelser befodrar inte bara deltagarna att konfrontera rasismen utan främjar också solidaritet och allianser över olika samhällen.
För att stärka dessa insatser, står ”Learn, Speak up, Act!”-initiativet, ledd av FN:s människorättskontor, som en global uppmaning till kamp mot rasism, diskriminering, främlingsfientlighet och relaterad intolerans över hela världen. Betonande utbildning om rasismens historia och mänskliga rättigheter, uppmuntrar att tala ut mot orättvisor och betonar behovet av konkreta åtgärder, detta initiativ stämmer överens med etablerade ramverk såsom Internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (ICERD), Durbanförklaringen och handlingsprogrammet (DDPA) och Internationella decenniet för människor med afrikansk härkomst 2015-2024. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, betonar behovet av att samla global konsensus och kollektiva åtgärder för att konfrontera rasism och rasdiskriminering.
Sammanfattningsvis kräver att ta itu med rasismen i Finland en mångfacetterad strategi som kombinerar utbildning, påverkan och samhällsengagemang. Genom att förstärka marginaliserade röster, utmana inrotade förtryckssystem och främja empati och förståelse, kan vi sträva mot ett mer inkluderande och rättvist samhälle för alla. Låt oss åtaga oss det pågående arbetet med att avskaffa rasismen och bygga en framtid där alla kan blomstra, oavsett ras eller etnicitet.
Adel Rizvi
Styrelseledamot i Finlands FN-ungdom, kassören
Referenser:
- EU Agency for Fundamental Rights. (2023). Being Black in the EU – Experiences of people of African descent.
- ”Examining a community intervention to help White people understand race and racism and engage in anti-racist behaviours.” (Banks, Kira Hudson; Desdune, Jasmine; Johnson, Tanesha R.; Green, Kyara Published in: Journal of community & applied social psychology 2023-03, Vol.33 (2), p.287-299 )
- ”Learn, Speak up, Act!” Initiative by the United Nations Human Rights Office.
- International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination (ICERD).
- Durban Declaration and Programme of Action (DDPA).
- International Decade for People of African Descent 2015-2024.
Ladda ner PDF
Vi kräver att Finlands klimatlag (609/2015) förnyas till världens mest ambitiösa och starkaste klimatlag, så att lagen reflekterar Finlands ambition som en global ledare i arbetet mot klimatförändringen.
Finland har som en del av den Europeiska Unionen förbundit sig till Parisavtalet, vilket förpliktigar avtalsparterna att hålla den globala uppvärmningen under två grader. Även om Parisavtalet inte innehåller numeriska, juridiskt bindande mål för utsläppsminskning är det ändå tydligt att avtalsparterna är bundna av ett krav på ambitiös handling. Nu behövs denna ambition nationellt i Finlands klimatlag!
Finland har dessutom förbundit sig till de globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030) både nationellt och i det internationella samarbetet. Att uppnå de globala målen är möjligt endast om Finland arbetar hårt för att nå klimatneutralitet och att för sin del sakta ner den globala uppvärmningen.
I statsminister Sanna Marins regeringsprogram finns ambitiösa skrivelser om en rättvis övergång till klimatneutralitet år 2035 och vidare övergång till ett klimatnegativt och fossilfritt välfärdssamhälle kort därefter. I regeringsprogrammet efterföljs också de mål som satts upp i FN:s biodiversitetsavtal. Finlands klimatlag bör uppdateras till att motsvara de målsättningar som finns i regeringsprogrammet.
Finlands FN-Ungdom vill förnya klimatlagen till en mer ambitiös form och inkludera mer juridiskt bindande element i lagen. Den fullständiga listan med 10 förslag finns i den finskspråkiga versionen. Genom detta öppna brev hoppas vi Finland tar modet till sig och visar vägen mot klimatneutralitet för det internationella samfundet.
En tydlig målsättning för den förnyade klimatlagen är att vara öppen och möjliggöra deltagande för medborgarna.
Enligt Ungdomsbarometern är 67 procent av unga ganska eller väldigt oroade över klimatförändringen skapad av människan. Denna oro är en del av ett globalt fenomen: unga människor vill delta i kampen mot klimatförändringen och kräver handling.
Med detta i åtanke, kräver Finlands FN-Ungdom att den nya klimatlagen innehåller en paragraf om en Ungas klimatpanel, som verkar under Miljöministeriet. En närmare beskrivning av panelen fås i den finska versionen.
Finlands FN-unga fördömer USA:s president Donald Trumps beslut att skära ner USA:s finansiering till Världshälsoorganisationen (WHO) och påminner om att det internationella samarbetet spelar en nyckelroll i bekämpande av coronapandemin.
FN-unga är oroade över Trumps beslut att avbryta USA:s stöd till WHO idag 15.4.2020. Trump har redan tidigare hotat att göra det. USA är WHO:s största finansiär med en årsinsats på över 400 miljoner dollar och att avbryta finansieringen kommer att påverka WHO:s förmåga att bekämpa corona-viruset. Att avbryta finansieringen är direkt bort från de resurser som corona-viruset bekämpas med globalt.
“USA:s beslut att avbryta finansieringen kan kosta oss människoliv”, säger FN-ungas ordförande Nicole Onnela.
FN:s generalsekreterare Antonio Guterres fördömde direkt USA:s beslut “Nu är det inte tid för att skära i WHO:s finansiering”.
Utrikesminister Pekka Haavisto berättade idag om Finlands beslut att höja sin finansiering till WHO till samma nivå som 2015, alltså 5,5 miljoner, med anledning av den rådande situationen. FN-unga tackar Finlands regering för det snabba och ansvarsfulla beslutet.
“I kampen mot Corona behövs globalt samarbete och solidaritet, inte motsättningar länder emellan. Corona kanske stänger ländernas fysiska gränser, men sjukdomen får inte bygga murar för diskussioner och gemensamma åtgärder”, säger ordförande Onnela.
Finlands FN-förbund har tidigare tagit ställning för WHO:s finansiering och skrivelsen går att läsa via länken.
FN-unga är särskilt oroade över hur unga kommer att påverkas av WHO:s brist på finansiering.
Nicole Onnela
Ordförande för Finlands FN-unga
nicole.onnela@yknuoret.fi
+358407402353